För 21 år sedan idag blev Fadime Şahindal mördad efter under lång tid blivit utsatt för hedersrelaterat våld. Fadime föddes den 2 april 1975 i Turkiet. Hon var en kurdisk-svensk människorättsaktivist och samhällsdebattör som engagerade sig i kampen mot hedersrelaterat våld. Fadime kämpade inte bara för sig själv utan för alla andra kvinnor och flickor vars rättigheter blivit berövade. Hon satte hedersproblematiken på dagordningen och talade om det på ett sätt som ingen annan tidigare hade gjort i Sverige. 21 januari 2002, innan hennes 27:e födelsedag, föll hon offer för ett hedersrelaterat mord, utfört av hennes egen pappa. Den 4 juni 2013 invigdes ett minnesmärke för Fadime i centrala Uppsala.
Fadimes gärning bidrog till stor del till att samhällsdebatten i Sverige har öppnats upp för diskussion kring hedersrelaterat våld, men även till att lagstiftning har förändrats för att kunna hjälpa utsatta kvinnor. Hedersrelaterat våld kan innebära flera typer av våld som exempelvis utförs i syfte att bevara värderingar och normer som existerar inom den egna släkten eller familjen. Kvinnors och flickors faktiska eller påstådda beteende anses påverka familjens anseende och status i samhället och inom deras nätverk. Problematik med “heder” som koncept är kontrollen av kvinnor och flickor och deras sexualitet som ett sätt att bibehålla patriarkala strukturer.
Igår anordnade organisationerna Terrafem och Roks en konferens till minne av Fadime modererad av UN Women Sveriges ordförande Alexandra Pascalidou. Talare var bland annat jämställdhetsministern Paulina Brandberg och jämställdhetsmyndigheters generaldirektör Lena Ag. Jenny Westerstrand ordförande för ROKS belyste under konferensen hur stor andel av kvinnor i Sverige som utsätts eller tidigare blivit utsatta för våld, utöver det stora mörkertal som finns. 10% av kvinnor i Sverige har utsatts för våld från en make eller sambo, och har svarat detta medan de fortfarande är i den destruktiva relationen. Hon förklarade dessutom att denna siffra ökade markant, till 37%, då kvinnor som tagit sig ur den destruktiva relationen får samma fråga. Utöver detta svarar dessutom hela 30% av kvinnor att de utsatts för våld i en relation där de inte har bott tillsammans. Nina Pirooz, biträdande jurist, och advokaten Jasmine Qazbegi belyste hur den befintliga lagstiftningen försämrar möjligheterna för utsatta kvinnor. De menade att kvinnor får för svagt skydd när de söker om uppehållstillstånd och alldeles för många kvinnor kränks av myndigheter genom att hänvisas till så kallat manligt nätverk, det vill säga manliga släktingar i landet som kvinnan flytt ifrån. De belyste dessutom att det är enklare för kvinnor att ansöka om uppehållstillstånd om de är i relation till en man, vilket i sin tur leder till att de kanske tvingas stanna kvar i destruktiva relationer. Kvinnans rätt till asyl baseras alltså på hennes relation till en man.
Sammantaget belystes under konferensen hur omfattande hedersrelaterat våld är och den stora utsträckningen som kvinnor i Sverige utsätts för våld. Det lyftes även hur vi på olika sätt arbetar med att hjälpa utsatta kvinnor och vad organisationer och enskilda individer kan göra för att hjälpa. Just okunskapen som fortfarande finns om hedersvåld är viktig att motverka, vilket är del av det pågående arbetet, att utbilda för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.
UN Women’s arbete mot alla former av våld mot kvinnor och flickor pågår intensivt varje dag runt om i hela världen. Se mer om UN Women’s arbete här: What we do: Ending violence against women | UN Women – Headquarters
Vi inte får glömma Fadime och vi måste fortsätta hennes kamp mot hedersrelaterat våld.
Foto: Peter Hoelstad