”Regeringen måste göra mer för att stoppa våldet mot kvinnorna i Iran”

I dag manifesterar FN-organisationer, civilsamhälle, företag och individer genom att lysa upp i färgen orange för en framtid fri från våld mot kvinnor och flickor. Förändring är möjlig. Enligt olika FN-rapporter står nu fler och fler länder, organisationer och individer upp mot våldet mot kvinnor och flickor, vilket börjar visa sig i budgetar, lagar och i det förebyggandet arbetet. Men mycket mer arbete behövs.

Fortfarande utsätts en av tre kvinnor i världen för fysiskt eller sexuellt våld under sin livstid, oftast av en nära partner. Våldet sträcker sig över klass- och landsgränser och ökar i kris, krig och konflikt. Ett av de mer extrema uttrycken för det strukturella våldet mot kvinnor och flickor just nu är det som sker under frihetsrevolutionen i Iran.

Därför vill vi svenska organisationer som arbetar med internationella jämställdhetsfrågor – i dag på Orange Day – uppmana till starkare svenskt agerande av regering och Riksdag för att stödja de kvinnor och flickor och oppositionella som just nu står längst fram i kampen mot våldet och för mänskliga rättigheter och demokrati i Iran.

Under mer än två månader har världen bevittnat den iranska regimens brutala våld mot vad många kallar en feministisk frihetsrevolution i landet där modiga unga kvinnor och flickor stått i första ledet. Trots att hundratals demonstranter, inklusive barn, dödats och flera tusen gripits har protesterna intensifierats. På gatorna hörs tusentals människor skandera ”kvinna, liv, frihet”.

De två kvinnliga journalisterna Niloufar Hamedi och Elahe Mohammadi, som var bland de första att rapportera om kurdiska Mahsa Jina Aminis död, har nu åtalats för ”propaganda mot staten” och åtminstone fem personer har dömts till dödsstraff. Den iranska regimen har meddelat att rättegångar kommer att hållas för över 15 000 personer som arresterats under frihetsprotesterna i landet på grund av deras ”omstörtande handlingar”. Rapporter vittnar om sexuellt våld mot kvinnor som demonstrerar och som frihetsberövats.

Men trots dödande, våld, hot och gripanden fortsätter protesterna. Kvinnor och flickor är ute på gatorna, med eller utan slöja, och finner styrka i att de gör detta tillsammans. De kräver rätten att bestämma över sina egna kroppar. Men de tar fortsatt enormt stora risker. Kvinnorättsförsvarare och kvinnorättsorganisationer är ofta de mest utsatta och mest förtryckta, men de är också de första som driver på för förändring. Detta är något som vi, organisationer som arbetar internationellt med jämställdhet, ser globalt.

Den iranska regimens strukturella våld mot kvinnor, flickor och oppositionella är oförsvarligt. Det är tydligt att den iranska regimen inte representerar sin befolkning.

Vi har sett flera regeringar, politiker och organisationer komma med utspel och solidaritetshandlingar. Sverige behöver nu mer tydligt sälla sig till dessa. Tysklands utrikesminister har till exempel starkt uttalat sig om att de som slår ner kvinnor och barn på gatan, för bort folk som inte vill något annat än att leva fritt, griper dem godtyckligt och dömer dem till döden står på fel sida av historien. Kanadas utrikesminister har kontinuerligt uttalat sig, arbetat för sanktioner och dessutom kallat till ett utrikesministermöte om situationen i Iran.

Vi som representerar svenska organisationer som arbetar internationellt med jämställdhet ser därför att följande åtgärder behövs:

• Den svenska regeringen måste, grundat i internationella konventioner och värdegrunder, på ett mycket mer tydligt sätt markera mot den iranska regimen och aktivt stötta de unga flickor, kvinnor och oppositionella som med livet som insats kämpar för demokrati i Iran.

• Som FN-medlemsland måste Sverige aktivt arbeta för inrättandet av en oberoende utredande mekanism för ansvarsutkrävande för de allvarliga och grova människorättskränkningarna som nu sker i Iran, t.ex. inom i FN:s människorättsråd.

• Sverige måste fortsatt arbeta för stärkta sanktioner mot Iran och driva på för att EU-sanktioner på ett effektivt sätt riktas mot individer kopplade till Irans regim, inklusive familjemedlemmar och närstående som ofta lever utanför Iran med mycket stora ekonomiska tillgångar.

Sverige behöver tydligt stå upp för kvinnor och flickor i Iran som protesterar och leder kampen för frihet och demokrati. Sverige behöver, med internationella konventioner och åtaganden i ryggen, fortsätta vara en självklar aktör för global demokrati, frihet och mänskliga rättigheter och ställa sig bakom det självklara budskapet om ”kvinna, liv och frihet”.