Det konfliktrelaterade våldet ökar världen över och bryter mot internationell rätt. Inte minst i krigsdrabbade Sudan, där kvinnor trots historisk styrka i motstånd, får lite utrymme vid förhandlingar. – Vi ser ovanligt mycket sexuellt våld i den här konflikten och en konflikt som oproportionerligt påverkar kvinnor och flickor, säger Ulrika Grandin, generalsekreterare UN Women Sverige till Global Bar Magazine.
Inbördeskriget i Sudan har pågått i mer än 20 månader och de civila dödsi!rorna är omfattande. Senast den 10 december rapporteras fler än 100 dödso!er i samband med en flygbombning riktad mot en marknad. Det skriver Aftonbladet och hänvisar till AFP. Men även civila som klarar sig vid liv rapporteras utsättas för otaliga brott mot mänskligheten. Och kvinnor drabbas oproportionerligt. Trots det finns det sällan plats för kvinnor när det är dags för fredsförhandlingar.
2015 genomförde FN en studie om kvinnors deltagande vid fredsförhandlingar. Resultaten visade att kvinnors medverkande förbättrar chanserna för en hållbar fred. Enligt FN:s resolution 1325 ska kvinnor också ha rätt till att delta i allt beslutsfattande om fred och säkerhet. I samma resolution slås det även fast att sexuellt våld i konflikt ska stoppas. Resolutionen antogs år 2000 och är ett juridiskt bindande dokument. Men istället ökar det konfliktrelaterade sexuella våldet.
Trots att kvinnor historiskt har tagit en aktiv roll i att göra motstånd i det sudanesiska samhället har de varit underrepresenterade vid förhandlingsbordet. År 2020 implementerade Sudan sin första nationella handlingsplan för resolution 1325, 20 år efter handlingsplanen antagits av FN. Planen har tre mål: att aktivt involvera kvinnor i fredsbyggande och beslutsprocesser på alla nivåer, arbeta för kvinnors rättigheter före, under och efter väpnade konflikter och säkerställa skyddet av kvinnor mot alla former av könsrelaterat våld. Och slutligen sätta stopp för stra!rihet för bland annat regering, polis, militär och säkerhetstjänst.
Men sedan krigets utbrott i början av 2023 är FN:s mission UNITAMS utkastade ur regionen. En mission som bland annat fokuserade på att stötta övergången till demokratiskt styre och reformer som främjar och skyddar mänskliga rättigheter, samt en inkluderande fredsprocess.
Samtidigt ökar våldet mot kvinnor i Sudan och i flyktinglägren i grannländerna. Det handlar om gruppvåldtäkter, kidnappning och sexslaveri – brott som ökar i rekordtakt.
Bryter mot internationell rätt
En rapport från FN-organet för mänskliga rättigheter (OHCHR) visar att brotten i Sudan främst sker i samband med invasioner av städer och byar, samt mot de kvinnor som befinner sig på flykt eller fördrivits i Khartoumområdet, Darfur och Gezira.
– Dessa kvinnor, flickor, pojkar och män i Sudan, som i allt högre grad utsätts för sexuellt och könsbaserat våld, behöver skydd. Utan ansvarsutkrävande kommer cykeln av hat och våld att fortsätta. Vi måste sätta stopp för stra!riheten och ställa förövarna till svars, skriver Joy Ngozi Ezeilo, expertmedlem i OHCHR, i ett pressmeddelande för rapporten.
De övergrepp som FN rapporterat om är tydliga brott mot internationella mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Dessa innefattar våld mot liv och person, i synnerhet tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande bestra!ning, kränkningar av personlig värdighet, våldtäkt och oanständiga övergrepp. Nu vädjar många till FN:s internationella brottsmålsdomstol (ICC) om att starta en oberoende rättslig mekanism för Sudan.
Allt tyder dessutom på att brotten är underrapporterade då det saknas statistik om exakt hur många som utsätts för sexuellt relaterad våld i Sudan. Men det beräknas att tusentals, kvinnor, flickor, män och pojkar har upplevt sexuellt våld från konflikter i landet sedan 2003. Även Rädda Barnen har dokumenterat den drastiska ökningen av sexuellt våld, då främst riktat mot flickor, i Sudan under det senaste året.
En av anledningarna till att brotten inte nedtecknas är att de som utsätts har svårt att vända sig till någon, eller svårt att få tillgång till sjukvård, medicin eller psykologiskt stöd. Det finns även kulturella stigman som hindrar o!er från att träda fram, då mycket skuld och skam läggs på brottso!ret, något som kan leda till att hela familjen blir utfryst i samhället, eller att familjen själva fryser ut den som har blivit utsatt för övergreppen.
Kvinnor på flykt särskilt utsatta
Kvinnor på flykt befinner sig i en extra utsatt situation. I flyktingläger, speciellt de som inte är lika bevakade, är det inte ovanligt att kvinnor och flickor blir erbjudna pengar, jobb, mat eller andra tjänster i utbyte mot sex. Erbjudanden kommer oftast från personer i maktposition, men även från humanitär personal på plats. Det sistnämnda är något som uppmärksammats i flera avslöjanden de senaste åren.
– Vi ser ovanligt mycket sexuellt våld i den här konflikten och en konflikt som oproportionerligt påverkar kvinnor och flickor, säger Ulrika Grandin, generalsekreterare UN Women Sverige till Global Bar Magazine.
Isabella Olsson arbetare för Läkarmissionen i Chad, ett av Sudans grannländer som tar emot många flyktingar.
– Vi vet att övergreppen är vanliga, men tyvärr är det såpass känsligt så jag har ingen konkret data att delge, säger Isabella Olsson. Även om de interna flyktingarna – och i synnerhet de sex miljoner kvinnor som befinner sig på flykt i landet – är extra utsatta och överrepresenterade i statistiken, så sticker också andra si!ror ut. För även journalister samt sjuk- och hälsopersonal, som ofta upplever ett något större skydd, representeras och utsätts också för sexuella brott.
Rapportering visar även att brotten är särskilt grymma i Darfur-regionen. Här används föremål som skjutvapen, knivar och piskor för att skrämma och tvinga o!ren. Det används även psykiska vapen likt dödshot, samt rasistiska eller sexuella skällsord. Och brotten sker ofta framför hotade familjemedlemmar.
Brotten dokumenteras även från utövarnas håll. Aktionerna filmas och publiceras på medier som styrs av exempelvis RSF. Det sexuella våldet används således som ett krigsvapen för att skrämma och trycka ned motsatt sida. Men våldet utövas inte uteslutande av RSF. Det finns rapporter om att även regeringssidan – och deras a#lierade soldater – utför liknande brott, men inte i samma utsträckning.
På plats i Sudan finns ändå flera starka och etablerade kvinnorättsorganisationer. Men stridigheterna i Sudan gör det svårt att fysiskt nå ut med hjälp likt mat, vatten och sanitetspaket innehållande bindor och dylikt.
Samtidigt är biståndet till just kvinnors organisationer litet. I Sverige går mindre än en procent av det totala biståndet till kvinnorättsorganisationer, visar Sidas strategirapport 2022–2026. UN Women vill se att kvinnors särskilda behov ska tas i beaktning bland alla humanitära aktörer och att kvinnors behov får en större roll vid förhandlingsbordet under och efter kommande fredsprocesser. För det här är ett problem som inte bara kommer att försvinna efter kriget.
Och så vill man se fler kvinnor vid de fredsförhandlingar som äger rum – och som förhoppningsvis kan komma att ske i Sudan i framtiden
– Det finns bevis på att fredsavtal där kvinnor varit med vid bordet har historiskt varit mer hållbara, fortsätter Ulrika Grandin, generalsekreterare för UN Women Sverige.
Josefin Norins artikel i Global Bar Magazine.