I år är det 30 år sen den stora globala kvinnokonferensen i Peking 1995. Där samlades jämställdhetsaktörer från hela världen och den så kallade Pekingplattformen antogs av världens ledare.
Pekingplattformen är fortsatt ett av de mest progressiva internationella dokumenten om jämställdhet. Plattformen innehåller 12 centrala fokusområden för jämställdhet: Feminisering av fattigdom; Kvinnors inflytande; Kvinnors mänskliga rättigheter; Flickors situation; Miljö; Media; Hälsa; Utbildning; Ekonomi; Våld mot kvinnor och flickor; Väpnade konflikter; samt Institutionalisering av jämställdhet.
Antagandet av Pekingplattformen var möjligt tack vare mångårigt arbete av en stark och bred kvinnorättsrörelse.
Pekingplattformen bidrog också till en förändring för global jämställdhet och till utveckling inom flera områden. Antalet länder som instiftade lagar mot våld mot kvinnor och flickor ökade efter 1995. Pekingplattformen bidrog också till att fler länder började samla statistik över förekomst av våld mot kvinnor och flickor. Pekingplattformen var också det första internationella dokument som inkluderade ett stort fokus på flickors rättigheter, inte minst vad gäller utbildning och skydd mot våld, inklusive barnäktenskap och könsstympning.
Detta visar att globala överenskommelser är helt centrala för att sporra framsteg och utveckling i världens länder.
FN:s globala kvinnokonferens i Peking 1995.
Många framsteg men en backlash
30 år efter att Pekingplattformen antogs har många framsteg gjorts för global jämställdhet. Men vi lever också i en tid av bakslag med anti-rättighetsrörelser på frammarsch som ser kvinnors, flickors och hbtqi-rättigheter som ett hot mot s.k. ”traditionella” familjevärderingar. Detta sker ofta i samband med auktoritära krafter och ett minskande demokratiskt utrymme. Människorättsrättförsvarare i världen verkar under extremt svåra och farliga omständigheter. Över en halv miljard kvinnor och flickors bor idag i konfliktområden. I krig och kris drabbas kvinnor och flickor hårt, inte minst av könsbaserat och sexuellt våld.
Därför måste vi jämställdhetsaktörer och människorättsförsvarare inom alla områden – inom privat och offentlig sektor, civilsamhälle och akademi – nu arbeta tillsammans för att #MoveForward (länk). Vi måste bygga koalitioner, hitta nya samarbeten och stödja den nya generationen för att motarbeta en tillbakagång av kvinnors och flickors mänskliga rättigheter.
UN Women Sverige kommer att under detta viktiga år för global jämställdhet lyfta och berätta om dessa viktiga händelser och överenskommelser och fortsatt driva på för alla kvinnors och flickors rättigheter. Tillsammans med våra lokalföreningar och nätverk sätter vi också fokus på nästa generation och unga kvinnors och flickors egenmakt, genom vårt projekt ”Generation Equality”.
Stockholmsnätverkets första träff i projekt Generation Equality.